Få lediga jobb genom att skriva ett bra CV för forskningsassistenter

Det är en rak väg till att få bidra till akademins och forskningens värld på ett konkret sätt, utan att du själv måste arbeta dig upp till att bli forskare.

För att få forskningsassistentsjobbet måste du dock ha en god kunskap i ämnet du vill arbeta inom och skriva ett fördelaktigt CV för forskningsassistenter som får dig att sticka ut och ge rekryteraren eller arbetsgivaren ett gott första intryck. CV:t har trots allt som syfte att presentera dig som kandidat och på så vis få in dig i rekryteringsprocessen.

I den här artikeln kommer vi att vägleda dig i arbetet att skapa ett sådant lyckat CV genom att behandla följande punkter:

CV-exempel för forskningsassistenter

Ta del av fler CV-exempel och liknande hos oss

Om exemplet ovan inte passade dig och din situation särskilt väl, eller om du önskar få läsa fler CV-exempel av andra anledningar, så finns det en mängd CV-exempel på vår hemsida. Du kan exempelvis läsa vårt exempel för administratörer, nyutexaminerade eller studenter. Eller också kan du bläddra runt bland de andra alternativen för att få inspiration och några nya lärdomar.

Du kan dessutom ta en titt på våra andra typer av texter som bland annat är i form av blogginlägg, artiklar och guider. De behandlar olika delar av jobbsökningsprocessen eller ansökningsprocessen och kan därmed ge mer ingående slutsatser och insikter.

Skapa ett CV som ser bra ut

Ditt CV bör, precis som andra CV:n, påbörjas via utsidan då utsidan spelar en så pass stor roll i det första intrycket du ger läsaren. Utsidan, eller layouten som den snarare kallas, kan dessutom påverka innehållet av CV:t.

När du väljer ut din CV:s layout är det viktigt att du tänker på hur du vill framstå inför läsaren, vilket potentiellt är den forskare du kommer att arbeta för. Sveriges akademiska värld är ofta relativt öppen för kreativitet och nytänkande idéer, men försök ändå att hålla layouten seriös och formell. Några färgklickar här och där, eller en intressant designdetalj, går bra men undvik att spöka ut CV:t för mycket. Tydliga typsnitt, raka linjer och stora marginaler är ofta goda idéer.

Format och struktur

Något du därtill måste tänka på innan du skriver CV:t, då det påverkar både innehållet och layouten, är formatet och strukturen. CV:ts format bör nämligen alltid vara mellan en och två A4-sidor, ha ett lagom stort och traditionellt typsnitt, och ha breda och tydliga marginaler.

Strukturen på sektionerna i CV:t bör vara logisk, traditionell och överskådlig. Därför är följande ordning ofta det bästa alternativet:

Strukturen på innehållet i sektionerna är inte alls lika sträng utan där kan du välja mellan ett par alternativ. Antingen strukturerar du efter relevans med den mest meriterande erfarenheten först, eller efter en omvänd kronologi med den senaste erfarenheten först. Den relevanta strukturen passar bäst för dig som provat många riktningar i din karriär och som därför har en spretig bakgrund, medan den omvänt kronologiska strukturen passar bättre för dig som följt en relativt rak väg och som haft ett tydligt mål.

Språkbruk

Även språkbruket är värt att ägna några tankar åt innan du påbörjar skrivprocessen av ditt CV. Språkbruket har nämligen en stor faktor i vilket intryck du ger läsaren och som forskningsassistent är det extra viktigt att du har det i åtanke då du måste kunna samarbeta med såväl medarbetare som forskare, och uttrycka dig på ett lämpligt sätt i vetenskapliga texter.

För det första är det värt att försöka verka tilltalande och samarbetsvillig på så vis att du uttrycker dig positivt, ödmjukt och objektivt. Du kan också använda ett språk som är kort och koncist, och relativt enkelt, så att du håller CV:t lättläst och tydligt.

För det andra behöver du visa dig kompetent och kvalificerad som medhjälpare till en forskare, och det lyckas du bäst med genom att skriva på ett korrekt och formellt sätt, utan talspråk eller slarvfel, samt med ett ständigt professionellt fokus. Det är därtill fördelaktigt att få läsaren att associera dig med jobbet eller den forskning som ska bedrivas redan i CV:t. Det gör du om du använder branschenliga ord och begrepp, som exempelvis ämnesspecifika sådana eller förslagen nedan:

Presentera dig i inledningen

När du väl skriver CV:t är det bäst att börja från början – med ditt namn. Precis som i andra första möten är det nämligen viktigt att du anger ditt namn först och främst och sedan går in på detaljer om vem du är och vad du kan erbjuda i sammanhanget. Namnet kan du antingen skriva i en rubrik över CV:t eller som första punkt i den första sektionen.

Den inledande sektionen bör alltid vara headern då den på ett tydligt sätt visar vem du är och dessutom erbjuder läsaren information som är viktig att ha till hands. Informationen i fråga är dina person- och kontaktuppgifter och de presenteras bäst i en tydlig lista som exempelvis kan se ut som följande:

En header som följer råden ovan och som därför är fördelaktig kan se ut som denna:

Introduktion

Efter headern följer ännu en inledande sektion som presenterar dig, och den kallas för introduktion. För några år sedan var det vanligare att inkludera en professionell sammanfattning, men i Sverige år 2022 är det snarare aktuellt att ange en bredare introduktion som behandlar fler delar än din professionella bakgrund. Du kan exempelvis berätta om:

En bristande introduktion kan se ut som denna:

Utbildningar

I de flesta CV:n följer sektionen om arbetslivserfarenheter, men då forskningsassistentyrket är så pass akademiskt lagt är det snarare relevant att börja med sektionen om utbildningar i detta fall. I den sektionen kan du ange uppåt fyra eller fem utbildningar som är under tio år gamla och som har en tydlig relevans för yrket eller institutionen du vill arbeta för. Utbildningarna behöver därtill presenteras med denna info:

Ett superbra exempel på en högskoleutbildning för ett forskare-CV kan likna detta:

Arbetslivserfarenheter

Sektionen näst på tur är alltså i detta fall oftast den om arbetslivserfarenheter. I denna kan du ange maximalt fem eller sex erfarenheter och samtliga måste, precis som gällande utbildningarna, vara tydligt relevanta för det jobb du söker och vara under tio år gamla. Varje erfarenhet bör därtill presenteras med denna info:

En bristande arbetslivserfarenhet som inte följer råden ovan och som använder ett bristande språkbruk kan se ut som detta exempel:

Kompetenser

De flesta CV:n avslutas med nästa sektion, vilket är den om kompetenser. Den rundar nämligen av CV:t på ett konkret sätt med en tydlig lista av dina främsta och mest meriterande kompetenser.

Inled gärna sektionen med kvalifikationer, om du har några. Det kan handla om ett medlemskap i en yrkes- eller akademisk organisation, din utbildningsnivå, om du är specialiserad inom något visst ämne, eller om du har någon form av licens eller dylikt. Så länge kvalifikationerna är relevanta så kan de vara meriterande.

Därefter kan du inkludera yrkesspecifika kompetenser, vilket i detta fall exempelvis kan handla om kunskaper inom relevanta akademiska ämnen, administrativa färdigheter, förmågor inom forskning och att samla information, tekniska kunskaper, samarbetsförmågor, problemlösningsförmågor, och så vidare. Och sedan, som slutkläm, kan du inkludera övriga kompetenser som är meriterande men inte nödvändigtvis yrkesspecifika. Här ingår exempelvis språkkunskaper, fysiska förmågor, innehav av körkort och dylikt.

Några “mjuka” kompetenser som är utmärkta att ange i din ansökan men som inte bör få utrymme i sektionen i fråga kan vara:

Fullända din ansökan med ett personligt brev

När ditt CV är färdigt och du låtit någon du litar på korrekturläsa det återstår arbetet med ditt personliga brev. Din ansökan är nämligen inte fulländad förrän du har ett CV såväl som ett personligt brev, då de båda dokumenten kompletterar varandra och ger läsaren en bred bild av vem du är som arbetare. Det personliga brevet visar i form av löpande text vad du har för bakgrund och vad som gör dig till rätt person för jobbet du söker.

För att lyckas med ditt personliga brev kommer du att behöva inkludera dessa delar:

Sammanfattning: Få lediga jobb genom att skriva ett bra CV för forskningsassistenter

Som avslutning önskar vi nu få upprepa de viktigaste tipsen och varningarna som vi angett under artikelns gång så att du så lätt som möjligt ska komma ihåg att ha dem i åtanke. Det underlättar därtill om du önskar få friska upp minnet i framtida situationer.

📌 Tips:

⚠️ Varningar:

Få ytterligare hjälp

Om artikeln ovan var till hjälp för dig i ditt skrivarbete – sök dig då vidare bland våra ytterligare hjälpande resurser. På vår hemsida erbjuder vi nämligen mer än lärorika texter, inspirerande exempel och gratis mallar, då du dessutom kan använda vår superenkla och smidiga CV-byggare.

Vässa dina CV-skrivarkunskaper med oss och optimera din ansökan redan idag. Lycka till!

Vanliga frågor och svar om att söka jobb som forskningsassistent

Fråga: Hur blir man forskningsassistent?

Svar: Det finns inget rakt svar på hur man blir forskningsassistent, utan det beror helt på vilket akademiskt ämne eller område du engagerar dig inom. Dock är en bra måttstock att ha en relativt avancerad utbildning inom det du vill arbeta inom så att du förstår vad som ska göras, samt att ha erfarenhet inom forskning och liknande arbeten så att du känner till processen. Du behöver även ha relativt goda kommunikativa färdigheter för att lyckas med samarbetet som ofta ingår i jobbet.

Fråga: Vad tjänar en forskningsassistent i lön år 2022?

Svar: Snittlönen för en forskningsassistent är cirka 34 600 kronor i månaden år 2022. Kvinnornas snittlön är dock endast på 33 400 kronor medan männens snittlön ligger på 37 500 kronor.